Ibland så...
...eller ganska ofta så kan man känna sig som dålig. Dålig matte, dålig flickvän, dålig bloggare eller mest bara dålig på allt.
Mina nu ganska många veckor med liten har gjort att jag ofta känner mig som dålig matte. Ena dagen så underskattar jag vad hon klarar och behöver och den andra överskattar jag det. Det hela hänger ihop med att jag såklart tänker alldeles för mycket istället för att bara titta på henne och känna in och veta.
Det hänger också ihop med de dagar jag är trött och inte riktigt orkar på samma sätt - de dagarna slår jag på mig själv för att jag inte gör bättre; tränar mer; gör roligare promenader eller bara är roligare helt enkelt.
Men största delen av tiden så har vi det helt underbart vi två. Hon är en så livsglad liten ängel att det räcker med att bara titta på henne så får man skratta och bli glad.
Hon utvecklas snabbt den lilla och har snart tappat alla sina tänder. Kommit in i första spökåldern och vuxit sig mer än dubbelt så stor.
Min underbara lilla ängel!!!
Mina nu ganska många veckor med liten har gjort att jag ofta känner mig som dålig matte. Ena dagen så underskattar jag vad hon klarar och behöver och den andra överskattar jag det. Det hela hänger ihop med att jag såklart tänker alldeles för mycket istället för att bara titta på henne och känna in och veta.
Det hänger också ihop med de dagar jag är trött och inte riktigt orkar på samma sätt - de dagarna slår jag på mig själv för att jag inte gör bättre; tränar mer; gör roligare promenader eller bara är roligare helt enkelt.
Men största delen av tiden så har vi det helt underbart vi två. Hon är en så livsglad liten ängel att det räcker med att bara titta på henne så får man skratta och bli glad.
Hon utvecklas snabbt den lilla och har snart tappat alla sina tänder. Kommit in i första spökåldern och vuxit sig mer än dubbelt så stor.
Min underbara lilla ängel!!!
Allting är som vanligt och ändå är ingenting som det var
Har läst ett par böcker nu på sista tiden (en bra sysselsättning när man skall sitta och vara tråkig o träna liten på att göra ingenting)...båda böckerna fick jag till mig från vänner och kärnan i de båda var just hur ens liv kan förändras drastiskt bara på ett ögonblick.
Och det är verkligen inte mer som krävs - ett förödande ord från någon man älskar, en tanke, ett leende från rätt person, ett foto man inte skulle ha sett eller en allt för hög våg...sen kan hela livet skakas om och förändras.
Och fastän allt förändras inom en så fortsätter livet med sina rutiner och inrutade mönster precis som vanligt i alla fall...glasen o kopparna står på samma ställen i skåpen, affären ligger kvar där den alltid har legat och med samma innhåll, räkningarna kommer ....det är bara det som finns inne i en själv som aldrig mer blir sig likt.
Men det är ju ofta just ur dessa stora förändringar i ens inre som man föds ut på nytt - oavsett om förändringen bjuder på smärta och sorg eller glädje och lycka. Det är först då man ser på sig själv med nya ögon och faktiskt förändrar sitt liv. Det är då man ser vad som är viktig.
Det är föst när man har gjort sig av med det gamla man kan ta in det nya....
Vill avsluta med ett citat från Sokrates (470 f.Kr - 399 f.Kr) som visar på hur allt är annorlunda men ändå är precis som det alltid har varit (även om det inte handlar om en inre förändring men det är ganska kul)
"Våra dagars ungdomar älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoritet, har ingen respekt för äldre människor och pratar när de borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare"
Så sa de redan då och precis så säger vi idag men det är ju just detta som har gett oss utveckling - att ungdomen ifrågasätter oss äldre...och kastar bort våra idéer och tar in sina nya....
Och det är verkligen inte mer som krävs - ett förödande ord från någon man älskar, en tanke, ett leende från rätt person, ett foto man inte skulle ha sett eller en allt för hög våg...sen kan hela livet skakas om och förändras.
Och fastän allt förändras inom en så fortsätter livet med sina rutiner och inrutade mönster precis som vanligt i alla fall...glasen o kopparna står på samma ställen i skåpen, affären ligger kvar där den alltid har legat och med samma innhåll, räkningarna kommer ....det är bara det som finns inne i en själv som aldrig mer blir sig likt.
Men det är ju ofta just ur dessa stora förändringar i ens inre som man föds ut på nytt - oavsett om förändringen bjuder på smärta och sorg eller glädje och lycka. Det är först då man ser på sig själv med nya ögon och faktiskt förändrar sitt liv. Det är då man ser vad som är viktig.
Det är föst när man har gjort sig av med det gamla man kan ta in det nya....
Vill avsluta med ett citat från Sokrates (470 f.Kr - 399 f.Kr) som visar på hur allt är annorlunda men ändå är precis som det alltid har varit (även om det inte handlar om en inre förändring men det är ganska kul)
"Våra dagars ungdomar älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoritet, har ingen respekt för äldre människor och pratar när de borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare"
Så sa de redan då och precis så säger vi idag men det är ju just detta som har gett oss utveckling - att ungdomen ifrågasätter oss äldre...och kastar bort våra idéer och tar in sina nya....