galnatanten

....och vi är nästan färdiga...jag är äntligen färdig för idag i alla fall. Med sågspån i håret och en drink vid min sida så är jag klar för att påbörja det nya året.

Det är så gott att fått klart så mycket här hemma. Nu är det bara en tröskel och lite kvar att dra på elen...men elen gör jag i morgon. Tröskeln får vänta ett tag...julen städar jag bort i morgon oxå så att vi kan njuta fullt ut av vårat nya vardagsrum.

Jaja, gott nytt på er alla!

I dag så infann sig paniken. Vad skall jag göra nu då? Kommer det att funka? Kan jag..... Aaaaaaarrrrrrrrrgggggggggghhhhhhhhhhhh.....

Min fasta tilltro till det nya har varit så stark men idag kom tvivlet. Vet inte riktigt varför men just nu så känns allt så vingligt. Svårt att få klara besked...en plan måste läggas upp nu så att vi vet vad vi skall söka efter...men hur många skall vara med? Vad skall vi ha? Var skall vi va?

Känner mig en smula vilsen. Faller just nu och vet inte var jag landar. Känslan av att falla gör att det hisnar i magen på mig...

Ja, jag vet...jag är för styrd av att vilja ha kontroll på min tillvaro men även om jag vill det så har jag inte det alla gånger.

Inte nu i alla fall....

Så där...nu har vi nästan stökat färdigt...mycket mer rymd i vardagsrummet blev det och fint blev det oxå...med nya TV:n...som jag i och för sig inte fått njuta så där vansinnigt mycket av eftersom det spelas en hel del...men men jag har ju mitt rum..(sovrummet) där jag kan krypa in och roa mig med andra saker...

När man har ny TV så behöver man ny matta och nytt soffbord oxå - för att allt skall bli perfekt! Så idag åkte vi alltså ut till IKEA för att se om där fanns något...det gjorde det inte. Men en ny lampa till köket (eftersom den gamla kapsejsat..tror det är generatorn..) en lika dan så skall jag se i morgon hur många delar jag behöver byta ut...

Sedan har vi äntligen sågat till och fixat "locket" till köksfläkten ...som jag nyss kaklat och fogat...får se i morgon då när allt har torkat om det blir bra eller ej...

Vi betar av en sak i taget här hemma och det är skönt...alla långbänkar som skall fixas börjar vara klara...snart sitter vi här i skinade perfekt hem.. ;-) Eller inte...

Näst projekt är sovrum och hall..vi kan även kalla det för FÖRVARING!!! Måste hitta smidigare lösningar på det....

Puss o kram och gott slut...

Så...efter många dagars ledigt så har min kropp hamnat i balans och jag befinner mig i min naturliga sömnrytm. Vaken på natten och sover fram till 9-10 på morgonen. Det är skönt! Jag känner i hela kroppen hur bra det är. När jag vaknar är jag glad och inte bara seg och irriterad.

Tydligen är det just dessa timmar som min sovklocka är inställd på. Jag orkar mycket mer under dagen också och jag har mer lust att göra saker. Det blir inte jobbigt utan roligt.

Jag och min kropp är GLADA nu. Fast det känns surt att vi snart skall tillbaka till att vakna kl 5 på morgonen och sabba upp allt igen....missmodet som kommer tillbaka över mig vid de tidiga timmarna...BLÄ

....

Den titeln har jag gjort mig förtjänt av denna julen. Det enda som ligger på minus sidan skulle väl vara att umgås med min släkt då...men annars!

1) Julklapp från mig - PS3
2) Julklapp från mina föräldrar LCD 40" full HD
3) Julklapp från mina syskonbarn Spel till PS3

Så idag har TV handlats och hylla har spikats och jag har rensat ut 9 hyllmeter med papper från mina bokhyllor så att TV:n skall rymmas....

Men nu är allt klart och jag håller mig undan så att mannen kan få spela sitt spel och greja och fixa med TV och tillhörande spel :-)

Visst är jag bäst!!!

PS. Grafiken är helt otrolig!!!!

...mycket har jag nu att smälta med nya insikter efter några dagar med familjen. Jag inser plötsligt at mitt (i min hjärna) öde att bara ta emot oförskämdheter och bli illa behandlad av de jag älskar inte bara kommer från pappas sida. Han som i 50 år har tagit emot så mycket elakheter från min mor.

Jag trodde att jag var som han. Att jag lärt mig mönstret att låta de hålla på...bara ta emot ...utan att säga stopp. Att låta det "rinna av" (fast det inte gör det utan snarare kapslar in sig till en ogenomträngbar fasad av murat och super armerat stängsel).

Och ja, jag är som honom. Har lärt mig att så gör man. Man tar emot utan att säga stopp och man kräver inte att bli behandlad på ett sådant sätt man är värd att bli behandlad.

Men efter denna helg så ser jag också att jag dragit på mig min mors mönster av att vilja vara sedd. Att vilja vara den bästa och ende för någon. Att vara fullkomlig. För henne har det lett till en totalt nollad självkänsla och hon kan inte fatta ett beslut utan att ha allas samtycke (om det än är ett beslt om hurvida potatisen har kokat färdigt eller ej).

Nej, där är jag inte..jag kan fatta egna beslut men jag söker samma bekräftelse. Jag har nästan samma dåliga självkänsla. Och jag har nog lärt mig det mönstret av min mor. Inte bara av saker hon sagt eller gjort utan även av hennes beteende som jag nog har efterapat till viss del. Att jag ställer samma frågor som hon ibland för att få samma bekräftelse.

Det blev så klart. Så otäckt och klart...

Så svårt att ducka från. Vilken kombination! Pappas jag tar emot allt utan och klaga och mammas älska mig snälla!

Vad gör man? Känns nästan som om det enda som tar mig ur detta är att släcka ljuset och krypa under det tre meter tjocka täcket.

Nej, lugn mina vänner jag är inte i självmordstankar men ganska uppgiven. Men det är inget som inte en tre dagars intagande av alkohol kan lösa...min vanliga kur efter norrlandsbesöken...

Stod igår morse och tittade upp på alla fönster med advents stjärnor, stakar, ljusslingor och annat som blinkar och blänker i mörkret. Det såg väldigt stämningsfullt och mysigt ut. Blev lite avensjuk för jag ville också ha det där stämningsfulla hemmet. Myset. Såg framför mig hur de som bor innanför de där förnstrena är uppfyllda av julmys och sitter och gör rim på sina klappar och bara upplever lycka.

Fast utifrån ser det nog ut så hemma hos mig med. Även om det inte finns så mycket julstämning innanför väggarna. I ett försök att fånga känslan har jag ändå både pyntat, planterat julgrupper och hängt upp en massa bling i fönstrerna. Men julmyset lyser starkt med sin frånvaro.

Min hjärna är upptagen av en massa tänk om...och planering...skall jag... osv. Min kropp är upptagen med att hinna städa, tvätta och fixa. Utmattad av beslutsfattande och arbete går jag för närvarande på autopilot och kan inte fånga in den där härliga känslan.

Även om jag förnam den igår på väg hem från jobbet när jag såg alla barnfamiljer gå omkring och vara lyckliga. En som bar hem en gran med förväntansfulla ögon (även om barnet var grinigt), en familj som hade varit ute och julhandlat och gick runt och sjöng julsånger (för att inte barnet skulle gråta). Då fick jag känslan i några sekunder...
sen försvann den igen. Fast jag har åtminstone kännt den en gång i alla fall...

God Jul på er!

...det är svårt stt fatta beslut. Skall jag eller skall jag inte. Om jag så förlorar jag 20 000 om jag inte så riskerar jag att förlora 25 000 men kan även få tillbaka de 20 000...

Det är svårt. Vad skall jag göra om jag....vad händer med mitt liv då? Ändå känns det som om det är just det som är meningen...att jag skall. Det är som om alla vägar går mot det beslutet. Det är bara lite läskigt att kasta sig ut i tomma intet utan att ha en plan.

Att släppa taget utan att veta var jag landar. Jag vet att jag landar och jag har fullständig tillit att det på något sätt kommer att ordna sig...men jag har ingen plan...

Jag! Den fulländade överkontrollmänniskan står utan plan för första gången i mitt liv. Ja, det är väl bara att släppa taget och åka då....

Kan någon vara snäll att slänga ut ett skyddsnät????

sortering...sortering...sortering...man börjar i ett hörn av lägenheten och sedan så flyttas högar runt till dess att man hittat plats för allt som ligger på fel ställe. För att skapa nya ställen får man sortera i något annat hörn...och sedan i ett annat...och i ett annat...ett evighets projekt.

Men när man är klar så är det superskönt! I tankarna planerar jag redan om på olika platser. Smartare förvaring. Vad kostar nya garderober? Tittar, planerar och omorganiserar. Nu är ju nästan köket klart så nu är tankarna på sovrum och hall. Om man kunde köpa...och göra...

Vem vet om något år så kanske alla planer är verkställda bara för att börja om på nytt igen. Varför spar man på så många saker? Kanske kan jag rensa ut ännu mer av det jag har. Få bort en del bokhyllor och på så sätt få mer golvyta. Fast vinden är ju nästan full...men med nya hyllor där kanske man kan få ordning på den också....

Kan man kanske slänga en del gamla möbler som jag har och bara sparar för att de kommer från mormor/är gjorda av farfar...fast det vill jag ju inte. De kan vara bra att ha om jag någon gång tänker bo större...kommer jag någonsin att bo någon annanstans? Är det värt att spara på? Eller kanske om nu min dröm med eget behandlingsrum och center går igenom så kan jag ju använda en hel del av möblerna där....

Det är nog bäst att inte slänga något.

Fast ibland skulle jag bara vilja tömma hela lägenheten på allt och börja om från början. Nya möbler som frigör mig från det gamla mönstret. Någonstans så byter man ju bara ut det gamla till något bättre eller ännu oftare man fyller bara på med mer....

Hmmmm, men vi människor är väl samlare...eller...

kan/vill göra när mannen är hemma/vaken:

1) Träna hemma
2) Färga håret
3) Färga ögonfransar
4) Svetsa ansiktet
5) Storstäda
6) Pynta
7) Dammsuga
8) Tvätta sängkläderna (om han inte är vaken)
9) Prata förtroligt med någon vän i telefon
10) HEMLIGHETER

Ja, denna lista kommer sig av att jag idag har gått och väntat på att kunna ta tag i saker jag vill göra. Oviss om när mannen kommer att vakna. Vad hinner jag? Skall jag chansa?

Jag chansade med att färga håret...det gick bra! Fast nu är maskinerna i tvättstugan i full gång så jag kanske inte hinner med sängkläderna...om jag inte byter och tvättar på måndag igen...

Så nu väntar jag på att han skal duscha och komma iväg till träning..så jag kanske kan svetsa ansiktet och färga fransar....allt inför julen :-). Skall kanske slänga in en solarietid någon dag oxå så att jag inte ser helt kaotiskt utarbetad ut när jag kommer hem till mamma...

Sådär ja, första gången i mitt liv så har jag alla julklappar klara...utom 1 - systers yngsta. Den är svår för det han önskar är för dyrt för min ekonomi i alla fall. Sen finns det ju saker som kostar lika mycket som till de andra två men som han kommer att känna är mindre värt....hmmmm, svår balansgång där...

Men jag tror jag vet vad han skall få. Får fixa den i helgen eller så....

Sedan kommer det säker att dyka upp någon som jag kommer på att jag måste handla till som jag inte tänkt på idag....men det ordnar sig nog...

Nu skall jag leka fixa med 2 saker från måstelistan som verkligen MÅSTE fixas...

Hej hopp

...igen. Helgen har varit lugn och skön med bara mig att tänka på. Jag behövde verkligen det. Det blir så mycket lättare när man bara har sig själv både med pyssel och mat. Det är som om det aldrig blir stökigt eller finns saker att plocka undan.

Nu skall jag väl i ärlighetens namn säga att när jag är själv så är även jag bättre på att ta undan efter mig på en gång bara för att jag tycker det är så skönt att slippa ha en massa saker framme. Men det blir mindre disk, mindre plock - ja mindre av allt.

Dessutom så har man inte stressen att hinna göra egensakerna innan sambon kommer hem från träning utan jag kan göra dem precis när jag själv känner för dem. Det är skönt! Mitt schema behöver inte anpassas till någon annans.

Lördagens lek var trevlig och söndagens fika och behandlingar var givande och roliga.

Nu är det dags för ny vecka och en massa fix med julklappar och annat som man måste nu när det snart är dags.

Sådär, nu är julen invigd med första glöggen på jobbet. Det var trevligt men som vanligt när man umgås med arbetskamraterna på fritiden så blir det alltid lite krystat. Den största gemensamma intresse man har är ju just arbetsplatsen och det finns oftast inte så mycket annat att prata om.

Vissa pratar man annat med men inte med alla närvarande. Men det var kul och mysigt. Avrundade kvällen med en drink på mitt favvohak. Sedan hem till kommisarie Morse och frusen pizza....härligt!!!

Även om jag är lite stel idag efter att ha sovit på soffan så...är det rätt skön att bara gå och skrota utan måsten. Denna helg kan jag verkligen göra saker när jag vill och det njuter jag av.

Fast farbror Jaz gör sig påmind i tankarna nu...det gör ont! Riktigt ont! Har haft honom i sinnet de sista 4 kvällarna. Ligger och tänker på hur has mjuka runda nos kändes i handen. Hur det kändes när han på natten kom och buffade lite, hans lukt, hans slemmiga pussar och hans underbara varma kropp när man kramade honom...

Puss min ängel! Saknar dig!

Då blir det aldrig som man tänkte sig. Mannen åkte till Warzawa i morse med jobbet. Tänkte igår att vi då skulle äta lite gott och ha en liten stunds mys. Det slutade med god mat och tryckt stämning. Tack då!!!

Jaja, nu har han åkt och jag ser fram mot en egen helg. Fast jag har ju bokat upp en del att göra så det blir inte så mycket navelpill...fast det är just det jag skulle vilja.

Ikväll är det glöggkväll med jobbet - det kan man ju inte säga nej till. Inte efter att inte ha deltagit på de andra personalmys kvällarna. I morgon är lekdag - fast det vill jag verkligen! Söndag är det gofika med U och S...KÄRLEK med andra ord och sedan en behandling.

Sen är mannen hemma igen....

Vi är ute och tittar på nya lokaler för att eventuellt flytta och utöka våran verksamhet. Det visar sig vara nyttigt! För när vi är runt och tittar så märker man även hur olika personer reagerar i for av samarbete. Hur alla tänker och vilken vilja alla har för att samarbetet skall flyta så smärtfritt som möjligt.

Även om detta även leder till att jag funderar över om jag verkligen skall vara med i denna konstillation så får man ju säga att det är väldigt bra att det kommer nu och inte sen då allt är klart.

Det är svårt att få människor att dra åt samma håll. Och om vi nu är 4 personer vars drömmar tagnerar varandras så att de skulle kunna bli till verklighet om vi gick ihop. Men när det blir svårt för andra att inse att allas dröm är inte deras dröm så kan  det bli jobbigt.

När det blir surt för att man kanske måste kompromissa så att allas drömmar blir så bra som det bara kan bli och att inte kanske deras blir perfekt. Men tillsammans blir det super...

Då får man en föraning om hur det fortsatta samarbetet kan komma att te sig....

Hmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm

Borde ha lärt mig det nu...somnade inte förrän 4 i morse....

Men det var kul! Vi gjorde en del övningar och lekte lite. Nyttigt om än välbekant. Även om jag har gjort de saker vi gjorde tidigare så är det ändå bra att ladda på lite själv ibland också. Att delta på en kurs och inte bara stå och lära ut.

Vi flög iväg till de högre dimentionerna och där fick jag reda på en hemlighet. Ytterligare en sak att leka med på lördag. Jag ser verkligen fram emot lördag. En hel lekdag där vi skall prova nya saker och testa oss själva. Allt bara på skoj. Då skall jag även utforska hemligheten.

Hemligheten fick jag även bekräftad av L som höll kursen igår. Ställde en tyst fråga och jag fick ett bekräftande svar. Nu är det bara att utforska. Spännande! Tänk att jag fick den informationen - det är jag såå tacksam för. Känner mig lite hedrad. Att jag får lov att vara en av de första att ta mig dit.... KUL!

Fick även till mig en hel del tankar och ideér om vårens kommande kursprogram. Vet bara inte hur jag skall hinna med allt. Men det är jag säker på att Guiderna tar hand om. Som vanligt är det de som "bestämmer" och jag har lärt mig att om jag bara inte kämpar emot så löser sig allt.

Nu är det tisdag och ett rätt späckat schema. Måla sista varvet på listerna...ställa tillbaka allt...kolla på lokal...fika...behandling..sen tänkte jag fixa en riktigt god och mysig middag till min man också....

Vaknade för en gångs skull och känner mig ganska pigg. Svullnaden i ansiktet säger annat men den har fel. Både pigg och glad. Men det blir så konstigt.

Jag är ju van att sitta med mitt kaffe och sega lite på morgonen...men nu vet jag inte riktigt vad jag skall göra. Datar lite och fixar med lite sånt...men det kliar i kroppen på mig. Fast det känns fel att börja kakla kl 7.30 på morgonen...måla känns inte heller rätt. Jag skall ju sega...

Men det är oerhört skönt att inte vara en död lax när man vaknar. Kanske lite av min måste göra lista kan betas av på idag. Om jag inte fastnar i olika spel på datorn vill säga.

Just nu spelar jag ett spel som går ut på att känna till alla världens länder och städer och viktiga platser. Eftersom jag är urusel på geografi så har jag märkt hur nyttigt det är. Nu vet jag plötsligt vilken av ögrupperna i asien som är filippinerna. Vet också var Trinidad o Tobago ligger mer exakt...sen finns det en himla massa små länder som jag ännu inte fått koll på....

Jag fortsätter så skall vi snart se om jag blir en hejare på geografi som jag aldrig varit (trots mina höga betyg)

Nu hade det tydligen fixat till sig!

Sitter idag lite söndagsslö och laddar inför att börja göra adventsfint. Har börjat komma ur min trötthets koma som jag har haft senaste månaden.

Visst öronen har börjat göra ont igen men jag är piggare! Börjar faktiskt ha lust och längtan inför att göra saker. Träffa folk och ha lite kul. Vill inte bara stänga in mig längre.

Det svåra med det är ju bara att jag fortfarande inte fått några vettiga svar (eller inga svar alls) från vår kära AF så pengarna har ju tagit slut.

Skall försöka ta tag i det i morgon och se vad jag kan göra. Blev lättad att jag faktiskt igår kunde betala räkningarna utan att behöva låna pengar till det i alla fall. Då får jag en liten respit till att klara ut den här härvan med myndigheter.

Men det skall jag inte tänka på nu utan nu skall det bli adventsmys. Fast först skall jag duscha...

Vet ni igår! Igår när jag hade plockat färdigt och skulle ta en skön dusch så var det lagomt varmt vattnet och helt utan förvarning precis när jag blött igenom mig så slår det om till iskallt. Det kom så plötsligt att jag inte hann reagera.

Hackandes tänder kastade jag mig ut ur duschen och fick lov att bädda ner mig en halvtimme för att få tillbaka värmen. Fem timmar senare...när det var dags att gå isäng var värmen i vattnet tillbaka.

...nu med min layout på min sida...vet inte riktigt vad som hände eller hur jag skall fixa till det...

Skall mecka lite...skriver detta bara för att kolla...

Stillheten börjar lägga sig nu. Jag finner mer ro i mig själv vart efter reningen fortgår. Rösterna som slår på mig och ger mig galna ideér och oro har börjat tystna. Visst kan tanken om att saker kan hända fortfarande slå mig men det blir inte till en ångest utan tanken är ren och går sedan sin väg.

Jag kan tänka en tråkig tanke och sedan kommer känslan att det får bli som det blir. Jag håller inte fast vid den och jag målar inte längre upp scenarion. Inte heller håller jag en inre monolog över vad jag skall säga eller hur jag skall agera. Den kommer och den lämnar mig lika fort.

Det är skönt att befinna sig här i stillheten. Att inte behöva fylla sin kropp med känslor av rädsla på grund av något som kanske kan hända.

Fast det är ändå inte så att jag har fått en övertro på mig själv. Inte heller är det så att jag inte tror att saker kan hända. Jag bara inte oroar mig för dem. För de har inte hänt ännu...

Sweeeeet!