Tror inte det är sant

...träffade en av mina käraste vänner på en fika idag. Hur himla trevligt som helst! Gud vad den människan får mig att må bra! Hennes sällskap är så trivsamt och mysigt...man blir verkligen glad av henne. Tack K för att du finns i mitt liv!

Hon är verkligen en sådan vän som det aldrig kommer att bli ledsamt att tappa för att bara fått ha en fika med henne gör att man alltid kommer att vara glad. Man kommer alltid att vara tacksam över att ha fått lov att känna henne....glädjen hon sprider på några sekunder väger upp den sorg man skulle få om hon aldrig vill prata med mig igen.

Nåväl, som sagt vi var och fikade. Liten mopp var med...eftersom han ligger och gnyr när jag går in i badrummet så var det bäst att ha honom med. Vill ju inte att liten skall må dåligt...

Inga problem! Klart moppen fick komma med in på fiket (första stället sa iofs nej men inte andra)...undrar vad de sagt om jag haft Jaz med mig och frågat....

Att vara med mopp är en enkel match.....

Liv med liten mopp

OK, man kan ju säga att det har varit minst sagt intressant snart en vecka med en liten mopp...

Iakttagelse

1) En del människor med stora hundar visar noll respekt. Kommer man med en liten kopplad hund (som är rädd för andra hundar som kommer snabbt mot den) in i en park där några stora hundar är lösa så kallar de inte ens in sina hundar. Utan står där och kastar pinnar mot den lilla hunden som skakar av rädsla och skäller... Tar inte in dem så att man fridfullt kan gå förbi....

2) Helt plötsligt vill alla som ha hund att deras hund skall få hälsa på den lilla hunden. Det var nästan ingen som ville hälsa på snälla farbror Jaz.

3) Alla mammor och pappor som är ute med sina barn tar egna beslut att det är OK för deras barn att springa fram och klappa den lilla söta hunden...utan att fråga mig om det är OK. En liten hund verkar vara allmän egendom!!!

4) När man går i parken förbi ställen där det är OK att ha lösa hundar är det ingen som kallar in sin hund som i rasande fart närmar sig liten rädd mopp i koppel. Ber man dem ta in sina hundar så svarar de att "du vet väl att man får ha lös hund här". Visst vet jag att man får ha det på gräsmattan nedanför men betyder lös hund att de får springa omkring hur som helst och hälsa på kopplade hundar som inte befinner sig på området utan på promenadvägen bredvid? När jag gick förbi samma ställe med LÖS Jaz ropade alla in sina hundar....
I min enfald trodde jag att hundägare följer regeln lös hund hälsar på lös hund. Lös hund hälsar inte på kopplad hund....men så är det tydligen bara om man har en stor hund....

5) Slutligen så får jag väl erkänna att det känns lite konstigt i hundmöten när jag plötsligt är den som kryper undan i buskarna och klickar mopp för gott beteende...att titta men inte skälla. Helt plötsligt är jag den som har ett litet bjäbbmonster i busken...fast det har bara hänt en gång att han skällt...har hunnit rädda de andra gångerna.

6) Att människor har så svårt att förstå att liten hund kanske inte vill ha en stor nos snabbt uppkörd på sig...att man behöver få ta sin tid och få lov att vara försiktig och hälsa i sin egna takt.....

Så knasigt det kan bli.....

Nu slår universum på mig igen

För några år sedan så stod universum överallt med de största träpåkarna som någonsin funnits och slog på mig hårt. Det var dags att ändra inriktning på mitt liv och göra det som var meningen att jag skulle göra.

Nu är de där igen. Jag vet att de har varit på mig ett tag och gett hintar om att något nytt är på gång. En förändring. Men jag har inte tagit tag i något utan bara sagt; Jaha, ok undrar vad det kan vara...

Nu har de tydligen bestämt sig för att sparka mig utför stupet eftersom jag bara står och gluttar över kanten och funderar men inte gör något. Nu är jag tvungen att göra det och snabbt...

Fast jag funderar fortfarade över vad det är dde vill att jag skall göra. Fast det lär jag väl aldrig få veta innan jag är där. Jag vet vad jag vill göra - fast det går inte fort att komma dit...så frågan är om det är det jag vill göra eller om det är det jag måste göra.....

Hmmmmm får väl börja göra något så ser jag väl vad som händer....






























Torsk på Tallin...

... eller Bonde söker fru. Jag är hemskt ledsen att skriva detta för det visar även mina fördomar. Men jag blev faktiskt lite illa berörd när jag igår såg en snutt av programmet. De har lagt upp det på ett sånt sätt att man faktiskt först undrade lite om det var ett "äkta program" eller om det var Killing gänget som hade kommit med en ny lysande tragisk serie.

Jag kan inte låta bli att tro att TV faktiskt har gjort det med flit. Att de valt ut personerna och vinklar det på ett sådant sätt att vi skall sitta i våra soffor och skratta åt dem. Det tycker jag är taskigt!!!! Att utnyttja lite udda människor på ett sådant sätt. Sen kan jag tycka att de är lite härliga i sin egenhet och bli glad av att det finns så oförstörda människor fortfarande i vårat hårda samhälle. Men jag ser också att många kommer att skratta åt dem. Det ger mig en ångestkänsla och jag kan inte titta vidare på programet.

Jag tycker det är läskigt och riktigt nedrit faktiskt! Inte särskilt hyggligt alls! Sen skäms jag lite också eftersom jag kan se att det finns något att skratta åt.....

Förnedrings TV i nytt format under kamoflage att hitta den rätta kärleken till dessa bönder. Räckte det inte med FCZ eller vad det programmet nu hette. Där man förvisso annonserade ganska klart och rakt efter nördar och är väl mer legalt  just bara för att man faktiskt sa att det var sådana man ville ha. Här gör man det i smyg.

Nej, jag säger inte att de bönder som är med nödvändigtvis är nördar. Det jag menar är att man har vinklat dem så att folk kommer att skratta åt dem. Min fråga är bara - vet de om det? Är de OK med det? I så fall så är det ju bara slöseri med min tid att sitta här och ha ångest för deras räkning....

Jaja, vad vet jag???


Öron.....

Öron är bra att ha till mycket....lyssna, bli förvarnad för fara, hänga vackra saker i bland annat. Men när inte öronen vill vara med längre då är det inte kul alls!!!!

Har inte haft ont i öronen en enda dag i mitt liv tills nu!!!! Det är en sån enerverande värk som går igenom och stör hela tiden till och med när man sover. Alvedon tar inte bort smärtan. Ingenting hjälper det är värre än tandvärk. Såååå störande....

Sen kliar det i smärtan men bara man råkar nudda örat så är det som om någon kör in en kniv och vrider om....

Nu lider jag verkligen med er alla öronbarn! Nu förstår jag äntlligen hur besvärande det kan vara...

INTE KUL ALLS!!!


Idag skulle man vakna på hotell

...beställa in en frukost på rummet med nypressad juice, färska frukter, kokt ägg, rostat bröd...mmmmmm...
Sen skulle man gå upp duscha och sakta strosa utmed strandpromenaden till söndagsmarknaden. Där skulle man bara gå omkring och känna alla dofter. Skratta åt roliga saker som man inte riktigt förstår vad de är. Bli glad av människorna och de söta tanterna.

Äta lunch på en fiskrestaurnag nere vid havet...långsamt strosa hemåt igen...sticka in näsan hos den lilla matvarubutiken som redan har lärt sig vad vi heter...sova middag...sitta på balkongen med en drink och njuta lite av syrsornas sång...duscha igen...gå till den där lilla retaurangen med bara 2 bord ner bakom allt. Äta gott och hälsa på fler i familjen fast de inte riktigt förstår engelska.

Det är bäcksvart ute fast ljummen luft och de där dofterna och ljuden....gå hem till hotellet igen.....

MMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMM

Livet kom emellan

Vet inte riktigt vad som hände igår men plötsligt så låg jag på sängen och funderade hela kvällen. Låg och tittade på en bild av mig från när jag var 2 år. Söt som en sockerskorpa och hela världen var spännande och underbar att upptäcka. Jag hade nog precis börjat upptäcka världen med annat än smaksinnet...

Vilken resa det måste ha varit och fortfarande är såklart. Men nu har man lärt sig att inte lita på saker som folk säger, tvivla på sig själv och sitt eget värde. Då var det självklart att jag var älskad och litade blint på de vuxna omkring mig.

Så nyuppvanknad vid 41 års ålder inser jag att livet inte bara kom emellan utan det gav mig en fetsmäll i huvudet. Tvivel och analyser av vad folk egentligen menar, varför de gör som de gör, vad de egentligen vill är det som bor i mig nu. Då var det upptäckarglädje och tillit.

Då kunde man säga vad det var jag ville eller varför jag grät. Nu har jag lärt mig diplomati och att inte säga saker rakt ut för då kan omgivningen bli ledsna. Jag har lärt mig att inte säga vad jag vill för då kan någon bli sårad om de  vill samma sak.

Någonstans på vägen tappar vi bort våran äkthet och lär oss att slingra oss omkring som ormar. Vi har döpt det till ett fint namn - diplomati - bara för att legalisera det hela. Vita lögner är en annan omskrivning. Fortfarande har vi klart för oss vad vi kanske vill men vi säger det inte utan vi börjar hinta lite och manipulera. Så vi får det vi vill men inte på ett ärligt och rakt sätt.

Vi gör saker mot andra som inte alla gånger kanske är så snällt men istället för att säga varför vi gör det så tar vi en vit lögn och sligrar oss ur. För vi är rädd att såra den andra. Men om vi nu är så rädd att såra den andra varför gör vi då de här sakerna? Varför är det så svårt att bara låta bli. Eller säga - att vet du så här är det.....

Jag blir knäpp på allt det här. Fast jag kan inte säkert säga att sanningen skulle göra mig lyckligare men den skulle i alla fall spara mig energi att gå och fundera och akta mig....

Hjältar

Som jag skrev i förra inlägget så blir jag så glad av människor som är vackra och gör saker som vi andra glömmer bort i våran stressiga tillvaro. Dessa hjältar glöms oftast bort och det är få som ser dem. Istället så blir omgivningen så van vid att ha dem där och vana vid att de fixar och pysslar så att vi andra kan ligga på soffan och peta oss i naveln.

På jobbet har vi en sådan fantastisk kvinna A. Hon är helt otrolig...alltid mån om oss alla andra. Snabb att rycka in och underlätta för vem som helst av oss om någon bara andas att vi är hängiga eller inte mår så bra. Hon smyger fram och säger "Men om du vill kan jag gå en till" eller så bara fixar hon när man vänder ryggen till. Det är livsfarligt att lägga något i vasken o tänka att jag diskar det med det andra senare...vips är hon där och diskar.

Hon är som en riktigt bra hockeyspelare alltid jämn, gör en bra match varje dag, klagar aldrig över sina egna besvär och hjälper alla andra i laget!

Dessutom tänker hon alltid på alla andra före det att hon tänker på sig själv. Fast det är kanske inte så bra...inte för henne själv i alla fall.

Har länge gått och klurat på om det skulle kunna finnas något jag skulle kunna göra för henne. Något som skulle göra henne riktigt glad så att hon förstår hur mkt jag uppskattar henne och hennes omtanke. Skulle vilja ha råd att skicka iväg henne på en spaweekend eller något sånt - så att hon får bli ompysslad av andra.

Hon är en sann hjälte och en vacker människa!!!

A! Tack för att du finns!!!

Min fantastiska man...

...just när det har varit lite knöligt kan man lätt glömma de fantastiska sidor han har. Vilken vacker människa han är. Dt var det jag såg hos honom från början...hans vackra människa och sedan blev det bara bättre och bättre. Men i sommar har jag glömt bort den där människan lite. Just då gör han saker som tar fram och visar den så att jag kommer ihåg...

En tjej som sökte jobb hos dem som var lite blyg och bara genomsnäll...hon hade inte riktigt rätt kunskap för att få just det jobbet. Då tar min underbara man och kontaktar sitt gamla jobb och hör sig för om de har någon plats ledig...som hon skulle kunna få...för där skulle hon passa. Han gör skillnad för han bryr sig!!!!

En kille på hans nuvarande jobb har blivit varnad 3 gånger nu och om han inte skärper sig så kommer han att få sluta. Denna veckan så står han med honom efter arbetstid och lär honom så mycket han bara kan för att han ska få ha en liten chans att få ha jobbet kvar. Han gör skillnad och han bryr sig!!!

Visst är han en underbar människa. det finns alldeles för få som verkligen bryr sig när de inte måste eller behöver. Han gör det...min vackre man!!!

Dessutom så bjöd han mig på en superlyx middag igår när jag kom hem trött från en rörig dag. En stor tallrik med kallskuret...lufttorkade skinkor i olika varianter, salami, ostar, lax, oliver och massa mer...

Han är sååå fantastisk!!!!

Panik...

OK, god hemmafru som jag försöker spela så har jag varit ute och handlat till middag...på Hemköp...bara för att de har en lite bättre chark och fräschare grönsaker...

Vilken panik!!! Affären är rörig och ologisk (i alla fall enligt min hjärna) hittade ingenting och fick gå runt i över en timme för kanske 10 varor totalt.

HJÄLP!!!! JAg får verkligen panik och stressattack när det är så...är glad att jag inte slog ner någon....och folk ivägen överallt... personal som står och snackar helg istället för att ta hand om de 8 som står i kö i charken....

VARFÖR??? Hur klarar man av sådant? Än en gång så ställer jag frågan är det bara jag eller....

Morgonrutiner

Tänk vad man rutar in sig i rutiner...allt blir snett om något rubbas. Speciellt på morgonen. Mina rutiner (drar efter andan och undrar om jag får skämmas nu...) är:

1) Tänder första cigaretten (den godaste)
2) Kaffe och den andra ciggen
3) Löser ett korsord
4) Diskar och städar upp köket
5) Ett korsord till och en cigg
6) Kollar mail o datar lite
7) Yoga (om jag hinner)
8) Duschar och fixar till mig

Sen sätter dagen igång. Men om kaffet/ciggen är slut, inga korsord finns kvar att lösa eller om någonting annat går fel som bryter mönstret...då blir jag helt vilsen. Vilsenheten kan sitta i hela dagen. Men det är bara morgonrutinerna som är viktiga för mig. Resten av dagen har jag inga problem att kasta om allt eller göra i annan ordning. Men morgonen...den är så viktig!!!

Är det så för alla eller är det bara jag?

En "det gör jag sen" dag

En dag då man kan gå omkring i röran och tänka "det gör jag sen". Bara för att man kan göra det sen...så skulle min dag vara idag. En lång härlig promenad som också blev lite jobbig. Första gången runt Långholmen utan Jaz (eller dagishundar)...det blev jättekonstigt när jag gick ner till holmen för att möta J med hundar...slet i hjärtat över att han inte var med...när vi gått ett tag blev det bättre men att ensammen gå de stråk som vi alltid gick var mardrömslikt.

Men vi hittade ett underbart träd...en stor Ask..som måste vara hur gammal som hellst. Det hade vuxit på ett sånt sätt att den nästan hade trappsteg och inbjöd verkligen till att klättra upp i den. Det gjorde jag. Där fick jag kontakt med träd devan som inte var så glad. Den sa att träden på Långholmen började bli sjuka och inte mådde så bra....vet inte riktigt vad man kan göra åt den saken...får klura lite på det...om jag kan hitta ett sätt att påverka...

Sen ringde telefonen...då blev det plötsligt bråttom för nu skall jag in och jobba några timmar....allt "det gör jag sen" måste fixas med andan i halsen NU. Varför gjorde jag det inte då???

Får försöka ha en "gör det sen" dag i morgon istället....

Coolt....

Kommer just hem från kursen...åh, vad de är duktiga!!!!!! Distanshealingen gick superbra! En fick in att den hon healade på just hade badat...och det hade hon!!! Precis innan.... Vidare fick L upp en ljusboll som hon inte skulle göra så mycket med annat än att ge den till J. J som har fått olika bollar med ljus från sina guider hade tappat bort en...det var den hon fick tillbaka från L.

Den andre fick in en massa rätt saker om personligheten och vad den personen behöver göra för att utvecklas vidare..helt rätt!! Dessutom fick hon en massa ledtrådar till vad den personen arbetar med och vad han gjorde just då under healingen...

Det är såååå spännande och roligt! Det här är så mycket roligare när man ser andra som inte tror på sig själv göra sådana fantastiska framsteg...Nu kan jag vara glad i en vecka eller två....

Ljus till er alla!!!!!

Söndags sliten

Nu var det söndag igen och det känns som om jag rör mig i sankmark. Allt tar tid extra lång tid. Nej, jag var inte ute igårkväll utan somnade ovaggad redan runt 10-11 snåret.

Det är som om söndagar har sin egna lunk. Man kan inte riktigt ta tag i saker vill bara sitta invirad i en filt och göra ingenting. Sitta och vänta på att dagen skall ta slut.

Jag har kurs ikväll och det skall bli kul. Känner på mig att vi kommer att få uppleva häftiga saker. Mina elever är så otroligt duktiga så jag står med hakan i golvet varje gång även om mina förväntningar är höga. Ikväll skall de få lära sig healing på distans.....spännande om jag klarar att guida dem dit.

I fredags var jag med om något jag aldrig gjort...hade en seans som blev lyckad. En arbetskamrat ville så gärna ha kontakt med en förlorad vän och jag sa att visst jag kan försöka...det gjorde jag och det gick bra.

En otroligt mjuk och kärleksfull energi kom in i min kropp och pratade till mig/henne genom mig...kul! Även om det inte är något som jag vill utöva ofta så är det ändå roligt att det funkar.

Ha nu en skön söndag alla ni som inte behöver resa er ur soffan :-)

Praktiska detaljer räddar liv

Jag har ju som vanligt flytt in i de praktiska för att komma över den värsta sorgen. Inte velat skriva om saknaden eller tomrummet för då blir det verkligt. Fokuserat på nya golv/städa/färga hår/svetsa ansikte mm. Det praktiska håller mig uppe. Har jobbat extra mycket tagit på mer fler och fler ansvarsområden...allt för att fylla upp varje sekund i hjärnan med praktiska tankar.

Träffade för första gången igår en rottis kille att kela med...då kom det över mig igen... Saknade rumpkliet/morren/buffandet.... Den stora kroppen som ligger och suckar..som tassar omkring på natten och ibland sticker upp nosen och puffar när man sover.

Matresterna på golvet att torka upp...håren i alla hörn...

Skrutte vad jag saknar!!!!

Från mördarhund till golvmopp

Om en vecka skall jag förstöra min image i parken...efter att ha gått omkring med min stora fantastiska rottis och folk väser mördarhund efter oss så skall jag nu vara barnvakt en vecka åt en liten Bichón Havanaise kille....

Det blir ett roligt och intressant projekt. Skall bli spännade att uppleva skillanden i bemötandet av andra människor. Ett ypperligt tillfälle för sociala studier :-).

Vi får se...skall hålla er informerade vart efter resans gång...

Nu är det fredag, jag är trött har en lång lista på sker jag borde ha gjort...den tar jag en annnan dag...

Nu lite Yoga sedan ett bad m ett stort glas vin....välkommen sköna helg!!!!


"Den synska kvinnan"

Det är det smeknamn jag går under hemma hos en av mina arbetskamrater. Det är hennes barn som tydligen är helt betagna i mig fastän de inte träffat mig ännu. A har bara berättat för barnen att jag kan prata med djur och att jag healar.

För en tid sedan så blandade jag blomsterdroppar till en av hennes söner som har lite problem samt gjorde en till flaska men med bara vatten till den andre så att han inte skulle känna sig utanför. Jag och A försökte klura ut hur vi skulle få honom till att ta dessa droppar eftersom han ständigt vägrar ta alla typer av medicin.

Men det löste sig av sig själv. Barnen springer varje dag för att ta sina magiska droppar som de fått av "den synska kvinnan". En av sönerna vill dessutom alltid ta dem framför sina vänner och har nästan gjort en ritual av hur han omsorgsfullt droppar 4 droppar i ett glas vatten varje dag...

Nu måste jag ju träffa dessa bedårande barn...undrar om de blir besvikna av att se att jag bara är vanlig....

Ooops...

...glömde...det verkar inte gå så bra idag i alla fall...Har diskat och städat...pratat i telefon men om jobb utvärderat och köpt in ett bokföringsprogram till jobbet...glömde sätta på TV:n men skall nog göra det nu...om jag inte kommer på något annat praktiskt som jag måste ta tag i...

Barbie tjatar om att vi skall färga ögonbryn nu när vi är själva och ta skönhetsbad.. Passar det in i en hemmafrus sysslor eller hör det till lyxhustru rollen?

Har inte så bra koll på det här...

Måste prata med lite myndigheter också...och dra i lite kontakter för att få jobb...eller just det titta på TV var det ju....

Måntro det går bättre idag?

OK, försökte vara en god hemmafru igår - det gick inge nå bra! De saker jag hann med enligt goda hemmafruars lista:

Städa
Diska
Handla
Bädda
Laga mat
Duscha
Prata i telefon
Gå ut med hund (även om den inte var min)

Men sen gjorde jag dundermissen och satt med datorn och skrev lite och pysslade. Jag skulle ju ha sett på TV!!!! Opra eller någon annan dagshow...hur kunde jag missa detta!!!!????? Min vän U var mycket upprörd över att jag missat det viktigaste med att vara hemmafru...

Får ta nya tag idag och se om jag kan få ordning på saker och ting...ska slå på TV:n redan nu så att den i alla fall är på...

Vilket snurr!!!!

Hej och hopp vad det kan gå ibland.....i fredags ringde en av mina arbetsgivare (där var jag jobbar måndag o tisdag)...hon sa att hon skulle jobba måndagar  o tisdagar från och med idag....men hon behövde hjälp på helg ibland...eller hur det nu var...fick inte riktigt ordning på vad hon sa...men kontentan är i alla fall att jag inte jobbar där mer. Känns skönt att utan förvarning få veta på fredag eftermiddag att man inte skall jobba mer!!!!????? Eller inte....

Min älskade sambo har fyllt år i helgen :-), vi firade på lördag istället för söndag. Hoppas att det blev en överraskning för jag låtsades som om jag glömt bort i vanlig ordning...och dukade fram skumpa och presenter när han tog sin dusch :-)....vet inte om han blev så glad över presenterna men han låtsades det i alla fall....

Min nya nybörjarkurs i healing drog igång igår och den här gruppen var helt annorlunda mot min förra nybörjargrupp...spännande....undrar vad som kommer att hända den här gången...det vet man aldrig...

Barbie var även framme igår morse och svetsade ansiktet igen...varför????