Promenad

Vågade mig igår ut på en promenad i skogen med en vän och hennes hundar. Det var härligt och en mycket annorlunda skog med många väsen och starka energier....

Men vad jag saknade den där lilla blöta mjuka nosen som kommer och buffar i handen när det är dags för lite påfyllnad av köttbullar. Den där blicken när han stannar upp och väntar...skutten när han är glad och nosar runt i skogen. Ja, till och med hans kraftiga krattande på benet när vi står stilla (även om det ger blåmärken).

Början av promenaden var jobbig men det släppte lite vart efter vi gick. Det var ändå härligt att komma ut igen.

Det kom en liten myra som fick för sig att brottas med en av hundarna den kröp upp på nosen och bet sig fast i ett morrhår...vägrade släppa taget. Stundtals så spretade benen rätt ut men myran höll sig fast med munnen...

Den hängde kvar genom större delen av skogen...kanske såg den N som en buss och bara åkte med dit den ville så slapp den pinna på med sina korta ben så långt :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback