Kärlek....

Tänk vad kärlek tar upp mycket av ens tid och vad frustrationer den ger...
Eftersom jag är ute och går en hel del i parkerna med min hund så hör man ju en hel del av andra som är ute på promenader. 7 av 10 som går tillsammans för disskussionen om någon.

Någon som inte har ringt. Någon som inte har svarat på ett mess. Någon som har ringt och sagt... Någon som har svarat ...man vad menar någon med det den skrev?

De som hoppas tar varje litet strå - men NN skrev ju PK på slutet det måste ju betyda någonting även om det var negativt det NN skrev som svar.

Det är också viktigt hur snabbt man svarar det betyder mycket. Svarar man snabbt betyder det att man är på oavsett vad svaret är. Tar det lång tid så betyder det att man inte vill visa att man är på men man är det. Tar det jätte lång tid är man en idiot som inte bryr sig.

Träffas man på jobbet, träning eller på annat sätt regelbundet analyseras även varje liten rörelse man gör. Om man råkade vara trevlig, skoja, titta, sätta sig på stolen bredvid. ALLT betyder något.

Men det man egentligen säger betyder inte så mycket. Det som betyder något analyseras fram från det man inte har sagt eller gjort.

Sedan pratas det och analyseras i timmar! Det tar upp så stor del av ens vakna tid att analysera vad och varför. Och det är sååå många som går och pratar om detta. Hur orkar vi slösa så mycket tid och energi på det som inte är sagt? Tänk om vi skulle använda den energin till att se om oss själva och göra saker som får oss att skratta och må bra istället. Ge oss själva en egoboost och stärka oss.

För erkänn, hur mycket vi än vrider och vänder på steken så kommer vi nästan aldrig fram till rätt analys i alla fall. Varför inte bara vänta och se eller ställa direkta frågor och få svar på dem. Läsa/lyssna till svaren som de är och inte tyda in så mycket istället.

Min kloka farmor sa alltid till mig när jag ältade något med henne: Ta det för vad det är!!!

Hon hade så rätt. I och med att man tar saker för vad de är så njuter man i stunden av vad som är. Man tittar på frågan och bestämmer sig för om det som är, är något som jag vill ha. Om det inte är det så kan man alltid göra något åt saken eller "byta galosch".

Tack min kloka farmor!


Kommentarer
Postat av: vanja

Mycket kloka ord! Men väldigt svårt att hålla sig till. Man har ju behovet av att älta (iaf jag). Det blir nästan som att man är närmare den man älskar eller är förälskad i när man ältar. Kanske finns förhoppningen om att personen på något magiskt vis ska kunna känna det man själv känner.

2007-03-29 @ 10:22:08
Postat av: Daniel

...Och inte att förglömma; "Fråga inte om sånn't du inte vill ha svar på"

2007-03-29 @ 12:48:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback