Helt slut efter knölig vecka
Denna vecka har gått fort och det har hänt mycket! Många av de saker som jag planerat att göra...har jag inte gjort! Men många saker som jag inte planerat för har jag istället varit tvungen att göra...ja, ni vet hur det är!
Började veckan (tisdag) med en lång och skön promenad i Nackareservatet med bästa vännen K och hennes hundar E o B. I och för sig så påbörjade jag promenaden med att titta på hund istället för att titta mark...med ett nu blåsvart knä som resultat. Men promenaden var läkande, lång och skön. Tack K!
Sedan en akutbehandling på tisdag eftermiddag som också den var, trots det akuta, inspirerade och rolig. - Bra tisdag!!!
Onsdag - inställd promenad pga knä. Så det blev cheesecake bakning och röjstädning istället - skönt (nu står det inte en pinal på min diskbänk...jag är stolt). Sedan en hel "hälsoundersökning" som tog nära på tre timmar. Intressant (sitter och analyserar nu...) och avslutade den dagen med en middag i goda vänner lag.
Torsdag - ny dator kommer idag!!!! Så betala räkningar, lägga över alla dokument i nätverkets delade mapp, spara om mailadresser och mail som skall överföras....en massa tråkigt meck helt enkelt! Sedan en fika med AK som jag äntligen har börjat träffa regelbundet igen efter ett uppehåll på över ett år. Hon hade med sig en massa saker till mig att prova psykometriläsning med (se föregående inlägg) och så pratade vi en massa strunt så klart. Trevligt!
Men min vana trogen - när jag fikar så sätter jag telefonen på ljudlöst - vilket jag nu ångrar i efterhand. Jaja, när vi sitter där så känner jag att det pirrar från telefonen...slänger en snabb blick - det var K, men eftersom vi pratar ju hur många gånger som helst per dag så lät jag det va...sen pirrar det igen...jag kollar - K igen...hmmmm
AK går på toaletten så jag kollar mer noga och då ser jag att K ringt sex gånger. PANIK! Vad har hänt...ringer henne och hennes E ligger i ett epilepsianfall som pågått en timme och han kommer inte ur...hon har provat allt...
När AK kommer från toa så är jag redan påklädd och säger att jag måste gå...hon kommer också...jag passar på att fråga henne samtidigt som vi småspringer...om hon vet någon punkt för epianfall (hon jobbar med akupressur) och hon tipsar mig...just innan vi skiljs åt. Jag stoppar en Taxi och åker till K...under färden så ringer jag henne så hon kan börja trycka på punkten...sedan till mannen...för att han skall stå beredd om vi måste köra iväg E någonstans och behöver hjälp med detta.
När jag kommer fram så har trycket på punkten funkat och E har kommit ur sitt anfall...över en timme!!!! K och alla de andra djuren var medtagna så vi satte oss en stund och bara pratade strunt till paniken lagt sig. (jag var också väldigt medtagen).
Fredag - mer meck runt nya datorn. Fixade naglar och när jag äntligen kom hem var jag sååå slut att jag knappt orkade sitta. Om jag blivit så slut efter torsdagskvällen...hur slut måste inte fam K vara då?
Så idag...fortsätta med saker jag inte hunnit...meck med nya datorn...lite irriterad som man alltid blir när man håller på med sånt...men nu är snart allt på plats igen....skall påbörja kursdokumetationen till nästa helgs kursstarter...
Började veckan (tisdag) med en lång och skön promenad i Nackareservatet med bästa vännen K och hennes hundar E o B. I och för sig så påbörjade jag promenaden med att titta på hund istället för att titta mark...med ett nu blåsvart knä som resultat. Men promenaden var läkande, lång och skön. Tack K!
Sedan en akutbehandling på tisdag eftermiddag som också den var, trots det akuta, inspirerade och rolig. - Bra tisdag!!!
Onsdag - inställd promenad pga knä. Så det blev cheesecake bakning och röjstädning istället - skönt (nu står det inte en pinal på min diskbänk...jag är stolt). Sedan en hel "hälsoundersökning" som tog nära på tre timmar. Intressant (sitter och analyserar nu...) och avslutade den dagen med en middag i goda vänner lag.
Torsdag - ny dator kommer idag!!!! Så betala räkningar, lägga över alla dokument i nätverkets delade mapp, spara om mailadresser och mail som skall överföras....en massa tråkigt meck helt enkelt! Sedan en fika med AK som jag äntligen har börjat träffa regelbundet igen efter ett uppehåll på över ett år. Hon hade med sig en massa saker till mig att prova psykometriläsning med (se föregående inlägg) och så pratade vi en massa strunt så klart. Trevligt!
Men min vana trogen - när jag fikar så sätter jag telefonen på ljudlöst - vilket jag nu ångrar i efterhand. Jaja, när vi sitter där så känner jag att det pirrar från telefonen...slänger en snabb blick - det var K, men eftersom vi pratar ju hur många gånger som helst per dag så lät jag det va...sen pirrar det igen...jag kollar - K igen...hmmmm
AK går på toaletten så jag kollar mer noga och då ser jag att K ringt sex gånger. PANIK! Vad har hänt...ringer henne och hennes E ligger i ett epilepsianfall som pågått en timme och han kommer inte ur...hon har provat allt...
När AK kommer från toa så är jag redan påklädd och säger att jag måste gå...hon kommer också...jag passar på att fråga henne samtidigt som vi småspringer...om hon vet någon punkt för epianfall (hon jobbar med akupressur) och hon tipsar mig...just innan vi skiljs åt. Jag stoppar en Taxi och åker till K...under färden så ringer jag henne så hon kan börja trycka på punkten...sedan till mannen...för att han skall stå beredd om vi måste köra iväg E någonstans och behöver hjälp med detta.
När jag kommer fram så har trycket på punkten funkat och E har kommit ur sitt anfall...över en timme!!!! K och alla de andra djuren var medtagna så vi satte oss en stund och bara pratade strunt till paniken lagt sig. (jag var också väldigt medtagen).
Fredag - mer meck runt nya datorn. Fixade naglar och när jag äntligen kom hem var jag sååå slut att jag knappt orkade sitta. Om jag blivit så slut efter torsdagskvällen...hur slut måste inte fam K vara då?
Så idag...fortsätta med saker jag inte hunnit...meck med nya datorn...lite irriterad som man alltid blir när man håller på med sånt...men nu är snart allt på plats igen....skall påbörja kursdokumetationen till nästa helgs kursstarter...
Kul men lite läskigt
Har den senaste veckan börjat träna på psykometri...plocka upp energier från föremål och kunna berätta något om ägarna. Första objektet jag skulle prova på fick jag in ägeren redan innan jag fått föremålet...det räckte med att AK tänkte på vad jag skulle få träna på så fick jag in en hel historia...som stämde.
Tränade på ytterligare tre saker från tre människor som jag inte hade en aning om vilka de var (ett örhänge, en ring och en sån där tång att böja ögonfransarna med) alla tre blev klockrena.
Jag får in tre ord i huvudet så snart jag tar i föremålet (de tre starkaste egenskaperna) sedan får jag en beskrivning på personen och hur den är till sättet det hela avslutas med att jag får känningar i min kropp var den har skador eller problem...
Nu har jag sammanlagt tränat på 5 föremål och alla har varit mitt i prick...det är kul men det skrämmer mig lite också kan det vara så lätt...det känns nästan som om jag bara har tur och sitter och hittar på. Men det kommer ju detaljer som inte kan passa in på vem som helst. Fast med 5 av 5 rätt så måste jag ju på något sätt kunna detta...skall träna mer så får vi se hur statistiken kanske sjunker....
Tränade på ytterligare tre saker från tre människor som jag inte hade en aning om vilka de var (ett örhänge, en ring och en sån där tång att böja ögonfransarna med) alla tre blev klockrena.
Jag får in tre ord i huvudet så snart jag tar i föremålet (de tre starkaste egenskaperna) sedan får jag en beskrivning på personen och hur den är till sättet det hela avslutas med att jag får känningar i min kropp var den har skador eller problem...
Nu har jag sammanlagt tränat på 5 föremål och alla har varit mitt i prick...det är kul men det skrämmer mig lite också kan det vara så lätt...det känns nästan som om jag bara har tur och sitter och hittar på. Men det kommer ju detaljer som inte kan passa in på vem som helst. Fast med 5 av 5 rätt så måste jag ju på något sätt kunna detta...skall träna mer så får vi se hur statistiken kanske sjunker....
Favorit
Här kommer en gammal favorit som jag fått på mailen ett antal gånger...men den är ju sååååå bra...man måste läsa hela!!!!
HUNDENS DAGBOK
07.00: Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!
KATTENS DAGBOK
783:e dagen i fångenskap...
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna.
Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng. Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som 'allergi'. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel. De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Men jag kan vänta. Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket...
HUNDENS DAGBOK
07.00: Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!
KATTENS DAGBOK
783:e dagen i fångenskap...
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna.
Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng. Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som 'allergi'. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel. De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Men jag kan vänta. Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket...
Oj, vilka öden...
Satt och surfade runt lite bland bloggar och hamnade på ett pat bloggar som bara grap tag i mitt hjärta och fått mig att fundera mycket på livet och om det verkligen ska va så...
En man som förlorat sin fru och 13 dagar gamla dotter i en bilolycka...från vilken han lyckas rädda sin några år gamla andra dotter...från flammorna...trots detta så lyckas ha att inte vara bitter utan ser framåt. Pratar om att vägra offerkofta - det gör mig på ett konstigt sätt stolt.
Våga vägra offerkofta!!!
En kvinna som föder upp hundar, drabbades av maginfluensa och då vet ju alla hur man mår..så denna dagen fick inte hundarna annat än korta promenader (mellan spyattackerna) mat och vatten (en av tikarna hade kull). Men just denna dag passar en "anonym" på att ringa och anmäla henne för djurskyddsverket (tror jag det heter) och propsar på att de just skall åka ut den dagen...
Det gör de...och av någon anledning...det var stökigt hemma och någon hund hade kissat inne...så tar de beslutet att hundarna skall tvångsomhädertas...fast det kanske inte var så bra med valparna att tvinga dem flytta på ett sånt abrupt sätt...och var skulle de göra av med hundarna...så istället tillkallas veterinär som undersöker hundarna med resultatet att alla hundar är välmående och friska.
Men...någon av hundarna hade ju kissat inne (denna dagen i maginfluensa)...så istället beordras veterinären att avliva dem alla på plats...fullt friska välmående hundar med en matte i maginfluensa...
Får det gå till på det sättet???!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Hallåååååååååååå!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
En man som förlorat sin fru och 13 dagar gamla dotter i en bilolycka...från vilken han lyckas rädda sin några år gamla andra dotter...från flammorna...trots detta så lyckas ha att inte vara bitter utan ser framåt. Pratar om att vägra offerkofta - det gör mig på ett konstigt sätt stolt.
Våga vägra offerkofta!!!
En kvinna som föder upp hundar, drabbades av maginfluensa och då vet ju alla hur man mår..så denna dagen fick inte hundarna annat än korta promenader (mellan spyattackerna) mat och vatten (en av tikarna hade kull). Men just denna dag passar en "anonym" på att ringa och anmäla henne för djurskyddsverket (tror jag det heter) och propsar på att de just skall åka ut den dagen...
Det gör de...och av någon anledning...det var stökigt hemma och någon hund hade kissat inne...så tar de beslutet att hundarna skall tvångsomhädertas...fast det kanske inte var så bra med valparna att tvinga dem flytta på ett sånt abrupt sätt...och var skulle de göra av med hundarna...så istället tillkallas veterinär som undersöker hundarna med resultatet att alla hundar är välmående och friska.
Men...någon av hundarna hade ju kissat inne (denna dagen i maginfluensa)...så istället beordras veterinären att avliva dem alla på plats...fullt friska välmående hundar med en matte i maginfluensa...
Får det gå till på det sättet???!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Hallåååååååååååå!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Den svenska drömmen
Hej och hopp, det har inte blivit så många inlägg på senaste tiden...jag vet inte riktigt varför för jag har en hel del korta historier i mitt huvud som jag tänker: att det här skall jag blogga...men när jag väl sitter här framför datorn så ha de trasslat in sig i varandra och jag kommer bara ihåg första inledningsorden på varje...vad ville jag med det här tänker jag...och så raderar jag allt och börjar om...raderar...ah, ni fattar. Det blir som med kejsarens nya kläder...
Hur som helst så hade jag syster här på besök i veckan. Det var trevligt och vi satt och småpratade lite mer om henne än när vi är i norr då allt nästan bara handlar om pojkarnas hockeyträningsschema och hur det är att vara hockeymamma. Men nu kom min syster fram lite mer och det uppskattar jag verkligen.
Hon lever den svenska drömmen...hus, man, tre barn, två bilar och bra jobb. De åker till fjällen på skidsemester varje sportlov, till fjällen med skoter varje påsk, utomlands till solen varje vår, ut med husvagnen varje sommar och skoter igen till höstlovet.
Precis det liv man skall eftersträva om man är från norrland...men det var aldrig min dröm...därför är jag det svarta fåret i familjen som det är synd om och som det aldrig blir någon ordning på... Fast det var inte det jag skulle skriva om.
Men eftersom det livet aldrig varit min strävan så var jag tvungen, nu när hon som person glimtade fram under middagen, att försöka komma in lite under ytan och se om allt verkligen på djupet var så vackert som det är på ytan.
Det hon svarade på en av mina frågor (om hennes man) ger mig rysningar:
"Jag kan inte tänka mig att leva utan min man och den känslan är så stark att jag inte ens blir glad om någon utifrån visar mig uppskattning och jag vet att min man känner lika för mig"
Det är så starkt...jag menar inte bara tryggheten i att själv känna så starkt för en person man varit tillsammans med i över tjugo år utan att vara så trygg i vad den andre känner. Att inte hysa några tvivel om att de kommer att leva tillsammans. Att inte tänka den tanken...jag vill...men det finns inga garantier. Utan att veta att det är en garanti....vad skönt det måste vara...
Den svenska drömmen kanske inte är så illa i alla fall...
Hur som helst så hade jag syster här på besök i veckan. Det var trevligt och vi satt och småpratade lite mer om henne än när vi är i norr då allt nästan bara handlar om pojkarnas hockeyträningsschema och hur det är att vara hockeymamma. Men nu kom min syster fram lite mer och det uppskattar jag verkligen.
Hon lever den svenska drömmen...hus, man, tre barn, två bilar och bra jobb. De åker till fjällen på skidsemester varje sportlov, till fjällen med skoter varje påsk, utomlands till solen varje vår, ut med husvagnen varje sommar och skoter igen till höstlovet.
Precis det liv man skall eftersträva om man är från norrland...men det var aldrig min dröm...därför är jag det svarta fåret i familjen som det är synd om och som det aldrig blir någon ordning på... Fast det var inte det jag skulle skriva om.
Men eftersom det livet aldrig varit min strävan så var jag tvungen, nu när hon som person glimtade fram under middagen, att försöka komma in lite under ytan och se om allt verkligen på djupet var så vackert som det är på ytan.
Det hon svarade på en av mina frågor (om hennes man) ger mig rysningar:
"Jag kan inte tänka mig att leva utan min man och den känslan är så stark att jag inte ens blir glad om någon utifrån visar mig uppskattning och jag vet att min man känner lika för mig"
Det är så starkt...jag menar inte bara tryggheten i att själv känna så starkt för en person man varit tillsammans med i över tjugo år utan att vara så trygg i vad den andre känner. Att inte hysa några tvivel om att de kommer att leva tillsammans. Att inte tänka den tanken...jag vill...men det finns inga garantier. Utan att veta att det är en garanti....vad skönt det måste vara...
Den svenska drömmen kanske inte är så illa i alla fall...
Fler favvisar
Nu - äntligen så har två till av mina favvisar äntligen hittat till bloggens rike. Det tycker jag är super speciellt eftersom de inte bor kvar här i stan längre...för då kan man följa dem i alla fall och se vad som händer :-)
Kolla in moppens (som jag har kallat honom här i bloggen vid tidigare inlägg) härliga blogg: http://ossy.blogg.se och hans mattes som finns länkad på hans sida och även här på min alldeles snart :-)
För det är ju verkligen så med bloggande att på något sätt så kan man hålla kontakt och få reda på vad som händer i ens vänners huvuden. Sånt som man kanske annars aldrig skulle få veta. Se vardagen hos dem även om man kanske inte hörs så ofta längre...
Så fram för fler bloggande vänner!
Kolla in moppens (som jag har kallat honom här i bloggen vid tidigare inlägg) härliga blogg: http://ossy.blogg.se och hans mattes som finns länkad på hans sida och även här på min alldeles snart :-)
För det är ju verkligen så med bloggande att på något sätt så kan man hålla kontakt och få reda på vad som händer i ens vänners huvuden. Sånt som man kanske annars aldrig skulle få veta. Se vardagen hos dem även om man kanske inte hörs så ofta längre...
Så fram för fler bloggande vänner!
Nu är det slut jul kvar
Efter alla helgers frossande och liggandes i soffan så är det slut kvar nu. När vi kom hem från norrland så såg granen så fantastiskt ledsen ut att jag igår bestämde att nu får den sova. När alla pumlor, glitter och ljus var nedplockade så var det bara grenar kvar...och golvet hade fått ny färg (grön barr tror jag den heter)
Jaja, såga ner granen och packa in den i 3 svarta säckar (vi hade en stor det här året) och sedan alla barr på golvet. När den 4:e dammsugarpåsen var full så fanns det inte fler hemma...men golvet var fortfarande täckt av en grön matta.
Käck (som jag kan vara ibland) steade jag ut för att handla fler påsar...Vi butiken intill - inga påsar, Vi butiken en bit bort - inga påsar, Konsum en bit bort - inga påsar, Konsum en längre bit bort - inga påsar och till sist Ica - inga påsar...tack då!
Ja, jag vet att endast välsorterade matbutiker säljer dammsugarpåsar nu för tiden - varför undrar jag!!! Men igår var det söndag och inga järnaffärer hade öppet så.....
Vad gör man? Bara att krångla sig in i soprummet och skamset titta sig över axeln och hoppas att ingen granne ser. Rota runt i karusellen för att hitta rätt fack och fiska upp påsen med de fulla dammsugarpåsarna...ännu mer skamset smyga ut ur soprummet och sedan hem.
Tömma dammsugarpåsen i vanlig påse...dammsuga...tömma...dammsuga...tömma...dammsuga...tömma...sen var det klart...pust...nu vet jag varför man har plstgran...
Slut jul!
Jaja, såga ner granen och packa in den i 3 svarta säckar (vi hade en stor det här året) och sedan alla barr på golvet. När den 4:e dammsugarpåsen var full så fanns det inte fler hemma...men golvet var fortfarande täckt av en grön matta.
Käck (som jag kan vara ibland) steade jag ut för att handla fler påsar...Vi butiken intill - inga påsar, Vi butiken en bit bort - inga påsar, Konsum en bit bort - inga påsar, Konsum en längre bit bort - inga påsar och till sist Ica - inga påsar...tack då!
Ja, jag vet att endast välsorterade matbutiker säljer dammsugarpåsar nu för tiden - varför undrar jag!!! Men igår var det söndag och inga järnaffärer hade öppet så.....
Vad gör man? Bara att krångla sig in i soprummet och skamset titta sig över axeln och hoppas att ingen granne ser. Rota runt i karusellen för att hitta rätt fack och fiska upp påsen med de fulla dammsugarpåsarna...ännu mer skamset smyga ut ur soprummet och sedan hem.
Tömma dammsugarpåsen i vanlig påse...dammsuga...tömma...dammsuga...tömma...dammsuga...tömma...sen var det klart...pust...nu vet jag varför man har plstgran...
Slut jul!
Kom ihåg!
Om och om igen gör jag samma misstag...så än en gång kommer en lista på saker man skall komma ihåg att inte göra:
1) Klipp INTE luggen om du har bråttom iväg
2) Färga INTE håret om du har bråttom
3) Raka INTE benen med slö hyvel
4) Putsa INTE bordet med keramikrent
5) Gräv INTE i ansiktet innan du ska på fest
6) Inled INTE en disskussion om Loket med din mor
Kan jag komma ihåg detta nu nån enda gång!!!!!
1) Klipp INTE luggen om du har bråttom iväg
2) Färga INTE håret om du har bråttom
3) Raka INTE benen med slö hyvel
4) Putsa INTE bordet med keramikrent
5) Gräv INTE i ansiktet innan du ska på fest
6) Inled INTE en disskussion om Loket med din mor
Kan jag komma ihåg detta nu nån enda gång!!!!!