Vad är det som gör att man stannar?

Har på förekommen anledning efter samtal med många av mina vänner börjat nysta i frågan: Vad är det som gör att man stannar i ett förhållande?

Många säger på en gång - kärlek! Fast om man frågar vidare så blir inte det svaret lika självklart. Ibland älskar man ju en person men lämnar i alla fall....för att man inte mår bra av den personen. Andra gånger kan det faktiskt vara riktigt svårt att älska den man lever med...

Så åter igen vad är det som gör att man stannar? Är det bekvämlighet? Att man får det livet man vill ha? Att man inte vill vara själv? Envishet? Eller trötthet på att vara singel? Längtan efter stabilitet?

Eller kanske man skall omformulera frågan - Vad är det som gör att man älskar?

Tror inte det finns ett enkelt och unisont svar utan det varierar nog från både person till person och var man befinner sig i livet. Som min farmor brukade säga: man behöver olika saker vid olika tillfällen i sitt liv. (Denna fras kom förvisso upp vid en diskussion om vänner och som hon menade att olika personer ger olika saker så man använder sina vänner till olika saker man behöver vid olika tillfällen...)

Men så är det väl i förhållanden också ...man behöver få olika saker från sin partner vid olika tillfällen....det är kanske det som menas med att växa tillsammans i ett förhållande...att kunna läsa av vad den andra behöver från en och stiga in i den rollen vid rätt tillfälle...att kunna växla roller beroende på sina egna utvecklingsfaser...

Men varför stannar man?

(Ta nu inte detta inlägg som att jag går i tankarna på att lämna - det gör jag inte men det är en intressant fråga tycker jag...)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback