Kyrkor
Vi var på dop igår med allt vad det innebär...hela släkten och ibland något spänd stämmning. Prästen var rolig...lite flummig nästan. Väldigt avslappnad och det blev nästan mer som om han stod och pratade för sin familj så där lite osammanhängande och på något sätt väldigt charmigt.
Hur som helst så slog det mig när jag pratade med farfar till det döpta barnet (som jobbar på begravningsbyrå) att det är väl klart att kyrkor har en speciell atmosfär för alla...tänk bara vad mycket kärlek som uttrycks i dessa rum.
Bröllop med stark kärlek mellan de inblandade, dop med stark kärlek till barnen och begravningar där kanske kärleken uttrycks på det starkaste sättet som en stor sorg och saknad till den bortgångna. Men oavsett om kärleken tar sig i uttryck som glädje eller sorg och förtvivlan så är det stark kärlek.
All denna kärlek måste ju sätta sig i väggarna och skapa just den speciella atmosfär man bara hittar i kyrkor. Sedan om du är troende så har du ju även guds kärlek som gör sig påmind i dessa byggnader ...och hur stark är inte den?
Hur som helst så slog det mig när jag pratade med farfar till det döpta barnet (som jobbar på begravningsbyrå) att det är väl klart att kyrkor har en speciell atmosfär för alla...tänk bara vad mycket kärlek som uttrycks i dessa rum.
Bröllop med stark kärlek mellan de inblandade, dop med stark kärlek till barnen och begravningar där kanske kärleken uttrycks på det starkaste sättet som en stor sorg och saknad till den bortgångna. Men oavsett om kärleken tar sig i uttryck som glädje eller sorg och förtvivlan så är det stark kärlek.
All denna kärlek måste ju sätta sig i väggarna och skapa just den speciella atmosfär man bara hittar i kyrkor. Sedan om du är troende så har du ju även guds kärlek som gör sig påmind i dessa byggnader ...och hur stark är inte den?
Kommentarer
Trackback