Livet är ett mysterium

..så var inledningen på rubriken till ett seminarium jag var på här om kvällen. Vet inte riktigt vad jag skall säga men föreläsaren trasslade in sig i sitt egna resonemang och det blev svårt att riktigt förstå hur han menade.

Han sa många gamla sanningar. Leva här och nu gick det ut på... acceptera eller förändra situationen...

Exempel på hans trassel: man kan inte förändra den man är utan det gäller att acceptera vad och vem man är. Men när man gör det så blir det en stor förändring.....

Man skall inte ha önskningar men visioner... (tror iofs att här handlar det om definitionen på ord)

Man kan inte förändra andra men om man accepterar andra för det de gör och att man accepterar sig själv så kan man förändra andras beteende....

osv...

Nej, pga detta trassel så köper jag inte riktigt hans snack. Visst jag håller med om mycket av vad han säger men det blev ingen härlig ahaupplevelse. Allt var redan bekant det var inget nytt. Gamla teorier  och vedertagna fraser som han bara omformulerade och använde paradoxa exempel kring. Saker jag vetat länge...leva i nuet...ta saker för vad de är...passar inte skorna - byt...ta andra för vad de är...

Sen avslutade vi med en övning där vi skulle fokusera på var vi befann oss om 5 år resp 10 (tror jag för helt plötsligt så sa han 10 istället för 5) och vi skulle föreställa oss det vi ville vara och se oss framgångsrika...

(detta har ju funnits inom sporten som metod länge)

Denna övning var iofs den som gav mig något. För istället för att skapa en egen bild frågade jag  mina guider var jag skulle befinna mig. Det jag fick till mig var Jaz. Och då blev allt bra igen...att veta att han kommer verkligen då. Saknar honom bara mer och mer nu....

Nästa vecka blir det ett nytt seminarium...får se vad det kan ge...nu är det lördag och jag skall få gå ut i skogen och sedan på kalas...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback